ourrandomthoughts

– Jag tycker det hela är dumt. Jag tror inte riktigt på den här modellen om man ska rehabilitera ungdomar som är på glid. De behöver helt andra saker, säger Jane Brodin, professor i barn – och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Vad ska de ha för glädje av det? Avskräckande exempel finns det många av, de behöver inte vara inlåsta för det, säger hon.

– Den här typen av ungdomar med struligt liv behöver stabila vuxna som finns i det etablerade samhället som kan hjälpa dem med kontakter, skaffa arbeta, skaffa bostad, massa saker som just exfångar kanske har små möjligheter att göra, säger han.


Jag tycker att efter den här sommaren som varit så kanske man ska prova allt man kan för att rädda ungdomarna i Sverige. Som jag skrivit tidigare så behöver ungdomarna vuxna, men vart är de vuxna? Nej jag tycker man kan prova iaf eller vad tycker ni andra?

//154

POJKEN: "Jag ringde NN, hon frågade hur jag hade gjort det, och då insåg jag. Jag blev arg och sa 'varför har du bett mig göra det här? Ingen kommer att bli glad. Vi kommer inte att kunna umgås heller'. Hon märkte att jag var upprörd och försökte få mig lugn. Hon sa 'gå och lägg dig' så skulle vi träffas på morgonen. Det sista hon sa var 'nu har du iallafall mig'.

FLICKAN: Han ville inte att jag skulle vara där. Han ringde när han var på väg hem, han sprang och han grät. Han sa: jag tror att jag har dödat henne. Då gick jag in i badrummet. Jag satte mig på toaletten. Jag kunde inte stå upp. När jag vaknade var polisen där.

Min åsikt är att de är inte bara ett spel för att bli av med honom om man hela tiden frågar "har du gjort de än?". Är de ett spel så säger man de en gång och sen ses man inte mer och man hörs inte mer. Men hon är den som hela tiden vill veta om han gjort de eller hur han tänker göra det. I mina ögon va de inget spel - hon visste vad hon gjorde. Bara att hon frågade direkt efteråt om han gjort de och hur han gjort de bevisar i mina ögon att hon va fullt medveten om vad hon höll på med. Och om hon ville bli av med honom, varför avsluta hon då samtalet med "nu har du iallafall mig"? Och som jag har förstått så somnade hon i sin säng den natten med en vän i rummet och inte inne på en toalett.

Efter allt jag läst om detta mord, både i tidningar och i förhörsprotokollet, så tycker jag att killen hela tiden säger samma sak och han erkänner rakt ut vad han gjort. Tjejen försöker hela tiden att kasta skulden på honom, vilket gör att hon tappar sin historia och gör sig själv mindre trovärdig. Sen är jag ingen advokat och jag har inte varit med i rättssalen, men min känsla är precis som de står i en annan artikel att den 16 åriga flickan tycker mest synd om sig själv ...

http://www.expressen.se/kronikorer/brittasvensson/1.1701030/britta-svensson-den-16-ariga-flickan-tycker-mest-synd-om-sig-sjalv

//154

Men hon var också min dotter (skruttunge), sin pappas lilla gumma, sin brors nyckfulla ögonsten, morfars känsla för musik, mormors lilla blingbling, som hon fått sitt konstintresse från. Full med humor, men också i grunden en lite osäker och blyg tjej som ofta fick jobba för att få ett bättre självförtroende. Det hade hon jobbat bra med sista året och det var en gladare tjej med helt vanliga vardagliga tonårsproblem att brotts med.

Hon var sina kamraters bästa vän, i vått och torrt. Ville alltid att alla skulle vara tillsammans och hon var nog väldigt fäst vid sin f. d. pojkvän även om de inte träffades längre som jag såg det.

En natt i juni slets vår tillvaro sönder när vi... förlorade Therese.

Någonting är väldigt trasigt i våra liv sen dess. Våra liv försvann i en skogsdunge i Stureby.

Jag och min son var där mitt i natten, och vi förstod att något hemskt hade skett, där hjälpen inte hann fram i tid...

Therese hade, precis som ni själva, hela livet framför sig.

De frågor vi nu ställer oss är:

Med vilken rätt ansåg ni, N.N. (pojken) och N.N. (flickan), er ha att råda över Therese liv?

Hur kan man ens komma på tanken??? och dessutom genomföra detta vidriga dåd?

Vad får er att tro att era egna liv är mer värda än andras?

Vi kommer aldrig få ett acceptabelt svar på våra frågor och vi kommer heller aldrig få tillbaka vår älskade Therese. Vi kan bara önska att hon alltid kommer att vara lika närvarande för er som hon är för oss. En ständigt (närvarande) påminnelse om att ni en gång i livet gjorde något fruktansvärt.

Förmodligen det enda sätt som finns att försöka sona de brott ni har begått mot henne, våra nära och kära, alla fantastiska vänner, säkerligen mot era egna familjer, mot varandra och mot er själva... är att ni tar fullt ansvar för den outhärdliga smärta ni tillfört oss, att ni visar så vi kan se att ni på ett uppriktigt sätt ångrar det ni har gjort. Vi hoppas och tror att ni känner samma smärta som vi. Använd denna smärta till att göra något gott för andra, det är så många människor berörda, så kan vi åtminstone känna att vår älskade Thereses meningslösa död och förlorade liv ändå lärde er något.

För min familj vill jag bara citera Jennifer ur Therese minnesblogg:

”Du är inte borta,

du har bara gått lite i förväg”...

Från Thereses mor, far och bror

Vibeke Raymond och Tim

Hennes advokat Jan Karlsson anser att hennes berättelse ger stöd för att hon inte haft något uppsåt till brott.

- Hon säger samma sak som hon sagt i polisförhör och klarlägger vissa förhållanden. Hon har fått svara på frågor om vem som sagt vad till vem i olika samtal och vem som drivit frågan om brottets fullbordan. Det är inte hon, säger Karlsson till TT.

Men en kammaråklargaren har en annan synvinkel på det hela:

Kammaråklagare Jakob Holmberg värderar förhöret annorlunda.

- Jag anser att hennes berättelse styrker att hon haft uppsåt till brott och att hennes svar i vissa delar stärker åtalet, säger Holmberg till TT.

Han vill inte gå in i detalj på vad det är flickan sagt som stärkt hennes uppsåt.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5698668.ab

Ska bli galet intressant att se hur allt slutar. Men jag hoppas innerligt att sanningen kommer fram, för annars är de verkligen illa. Tror ni att sanningen kommer fram och att rättvisa skipas eller är systemet så fucked up som man ibland får känslan av?


//154
 

En kostnär i Sverige som spelade psykiskt sjuk för att se hur de psykiskt sjuka blir behandlade ... resultatet blev en utställning men även att hon ställs inför rätta för de hon gjort - spelat psykiskt sjuk ...

http://www.expressen.tv/nyheter/Inrikes/1.1681544/se-nar-anna-odell-spelar-psykiskt-sjuk

Jag tycker personligen att de hon gjorde va bra, för de gav oss andra en inblick i hur det kan fungera. Och de gör att de finns en möjlighet att saker och ting kan förbättras ...

Sen kan jag även tycka att de är fel att utnyttja hjälp systemet, i detta fall polisen, när de inte är på allvar ... de kan ju behövas någon annanstans och då håller hon upp dem vid henne och hennes "teater" ...

Vad tycker ni andra? Ska hon dömas för något eller ska vi fokusera på andra VIKTIGA ämnen? De finns ju en del mord som skett ...

//154

DEN MISSTÄNKTE 18-ÅRINGEN:

Uppväxt i Trollhättan. Har dömts för brott två gånger tidigare. Första gången som 16-åring för olovlig körning och grovt rattfylleri. Socialtjänsten uttryckte då oro över hans alkoholvanor.
I februari i år dömdes han för stöld, olaga intrång och ringa narkotikabrott. Kriminalvården gjorde då en utredning där det kom fram att 18-åringen var i behov av skyddstillsyn. Det skulle minska risken för återfall i brott. Hans största problem ansågs vara bruket av alkohol och droger samt val av vänner.

En kan inte göra allt, men alla kan göra något ...
//154